Skolan förändrar Adnan – och tvärtom

Barn med funktionsvariationer lever i utanförskap i Mellanöstern. Men Adnan motbevisar fördomarna från samhället. Han har redan gjort stora framsteg, trots att det var knappt ett år sedan han började skolan. Bilden på Adnan är tagen för två år sedan.
Vad är vitsen med att ta någon som honom till skolan? En av byborna ställde frågan till en mamma som har en son med Downs syndrom.
Adnan älskar skolan. Helst skulle han vilja vara där veckans alla dagar. Att ta sig in i det lokala skolsystemet med Downs syndrom har dock inte varit enkelt. Det krävs samarbete mellan läraren, rektorn och familjen för att komma förbi de starka sociala barriärer som finns. Det krävs också att barnet är förberett på flera sätt. När Adnan först kom till vårt center i Mellanöstern imponerade han på alla med sitt goda självförtroende och vilja att lära sig. Samtidigt var det väldigt utmanande för honom att koncentrera sig längre stunder.
Men tack vare centrets målmedvetna arbete och hans eget driv att vilja lära sig var han redo att börja skolan för knappt ett år sedan. När personalen från vårt center gör uppföljningsbesök är det tydligt att skolan har en positiv påverkan på honom. Hans tal- och kommunikationsförmåga har förbättrats avsevärt. När han besöker centret är det tydligt att koncentrationen är bättre och han kan sitta still och lyssna under längre perioder. Men framför allt, Adnan fortsätter att sprida och dela med sig av sin glädje till omgivningen.
Fotnot: Adnan heter egentligen något annat.
Helen
Regionledare för Europa, Mellanöstern, Nordafrika

Från och med i år stöttar projektet enbart insatser i ett land i Mellanöstern.
